Denna webbplats använder cookies. Cookies hjälper oss att tillhandahålla våra tjänster. Genom att använda våra tjänster samtycker du till vår användning av cookies. Dina uppgifter är säkra hos oss. Vi vidarebefordrar inte dina analys- eller kontaktuppgifter till tredje part! Ytterligare information hittar du i
sekretesspolicy.
Subtitle "Afrikaans" was produced by machine.Subtitle "አማርኛ" was produced by machine.Subtitle "العربية " was produced by machine.Subtitle "Ārāmāyâ" was produced by machine.Subtitle "azərbaycan dili " was produced by machine.Subtitle "беларуская мова " was produced by machine.Подзаглавието "България" е създадено от машина.Subtitle "বাংলা " was produced by machine.Subtitle "བོད་ཡིག" was produced by machine.Subtitle "босански" was produced by machine.Subtitle "català" was produced by machine.Subtitle "Cebuano" was produced by machine.Subtitle "ગુજરાતી" was produced by machine.Subtitle "corsu" was produced by machine.Podtitul "Čeština" byl vytvořen automaticky.Subtitle "Cymraeg" was produced by machine.Subtitle "Dansk" was produced by machine.Untertitel "Deutsch" wurde maschinell erzeugt.Subtitle "Untertitel" was produced by machine.Subtitle "Ελληνικά" was produced by machine.Subtitle "English" was produced by machine.Subtitle "Esperanto" was produced by machine.El subtítulo "Español" se generó automáticamente.Subtitle "Eesti" was produced by machine.Subtitle "euskara" was produced by machine.Subtitle "فارسی" was produced by machine.Subtitle "Suomi" was produced by machine.Le sous-titre "Français" a été généré automatiquement.Subtitle "Frysk" was produced by machine.Subtitle "Gaeilge" was produced by machine.Subtitle "Gàidhlig" was produced by machine.Subtitle "Galego" was produced by machine.Subtitle "Schwizerdütsch" was produced by machine.Subtitle "هَوُسَ" was produced by machine.Subtitle "Ōlelo Hawaiʻi" was produced by machine.Subtitle "עברית" was produced by machine.Subtitle "हिन्दी" was produced by machine.Subtitle "Mẹo" was produced by machine.Subtitle "Hrvatski" was produced by machine.Subtitle "Kreyòl ayisyen " was produced by machine.Subtitle "Magyar" was produced by machine.Subtitle "Հայերեն" was produced by machine.Subtitle "Bahasa Indonesia " was produced by machine.Subtitle "Asụsụ Igbo " was produced by machine.Textun"Íslenska" var framkvæmt vélrænt.Sottotitoli "Italiano" sono stati generati automaticamente.字幕は"日本語" 自動的に生成されました。Subtitle "Basa Jawa" was produced by machine.Subtitle "ქართული" was produced by machine.Subtitle "қазақ тілі " was produced by machine.Subtitle "ភាសាខ្មែរ" was produced by machine.Subtitle "ಕನ್ನಡ" was produced by machine.Subtitle "한국어" was produced by machine.Subtitle "कोंकणी語" was produced by machine.Subtitle "کوردی" was produced by machine.Subtitle "Кыргызча" was produced by machine.Subtitle " lingua latina" was produced by machine.Subtitle "Lëtzebuergesch" was produced by machine.Subtitle "Lingala" was produced by machine.Subtitle "ພາສາ" was produced by machine.Subtitle "Lietuvių" was produced by machine.Subtitle "Latviešu" was produced by machine.Subtitle "fiteny malagasy" was produced by machine.Subtitle "te reo Māori" was produced by machine.Subtitle "македонски јазик" was produced by machine.Subtitle "malayāḷaṁ" was produced by machine.Subtitle "မြန်မာစာ " was produced by machine.Subtitle "Монгол хэл" was produced by machine.Subtitle "मराठी" was produced by machine.Subtitle "Bahasa Malaysia" was produced by machine.Subtitle "Malti" was produced by machine.Subtitle "ဗမာစာ " was produced by machine.Subtitle "नेपाली" was produced by machine.Subtitle "Nederlands" was produced by machine.Subtitle "Norsk" was produced by machine.Subtitle "chiCheŵa" was produced by machine.Subtitle "ਪੰਜਾਬੀ" was produced by machine.Subtitle "Polska" was produced by machine.Subtitle "پښتو" was produced by machine.Subtitle "Português" was produced by machine.Subtitle "Română" was produced by machine.Subtitle "Язык жестов (Русский)" was produced by machine.Субтитры "Pусский" были созданы машиной.Subtitle "Kinyarwanda" was produced by machine.Subtitle "सिन्धी" was produced by machine.Subtitle "Deutschschweizer Gebärdensprache" was produced by machine.Subtitle "සිංහල" was produced by machine.Subtitle "Slovensky" was produced by machine.Subtitle "Slovenski" was produced by machine.Subtitle "gagana fa'a Samoa" was produced by machine.Subtitle "chiShona" was produced by machine.Subtitle "Soomaaliga" was produced by machine.Subtitle "Shqip" was produced by machine.Subtitle "србски" was produced by machine.Subtitle "Sesotho" was produced by machine.Subtitle "Basa Sunda" was produced by machine.Undertext "Svenska" är maskinell skapad.Subtitle "Kiswahili" was produced by machine.Subtitle "தமிழ்" was produced by machine.Subtitle "తెలుగు" was produced by machine.Subtitle "Тоҷикй" was produced by machine.Subtitle "ภาษาไทย" was produced by machine.Subtitle "ትግርኛ" was produced by machine.Subtitle "Tagalog" was produced by machine.Subtitle "Türkçe" was produced by machine.Subtitle "татар теле" was produced by machine.Subtitle "Українська " was produced by machine.Subtitle "اردو" was produced by machine.Subtitle "Oʻzbek" was produced by machine.Subtitle "Tiếng Việt" was produced by machine.Subtitle "Serbšćina" was produced by machine.Subtitle "isiXhosa" was produced by machine.Subtitle "ייִדיש" was produced by machine.Subtitle "Yorùbá" was produced by machine.Subtitle "中文" was produced by machine.Subtitle "isiZulu" was produced by machine.
kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV не носи отговорност за некачествен превод.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV nenese žádnou odpovědnost za chybné překlady.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV übernimmt keine Haftung für mangelhafte Übersetzung.kla.TV accepts no liability for inadequate translationkla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV no se hace responsable de traducciones incorrectas.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV n'assume aucune responsabilité en cas de mauvaise traduction.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV nem vállal felelősséget a hibás fordításértkla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV tekur enga ábyrgð á áræðanleika þýðingarinnarKla.TV non si assume alcuna responsabilità per traduzioni lacunose e/o errate.Kla.TV は、不適切な翻訳に対して一切の責任を負いません。kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV не несет ответственности за некачественный перевод.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.Kla.TV tar inget ansvar för felaktiga översättningar.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.kla.TV accepts no liability for defective translation.
I stort sett obemärkt av allmänheten fortsätter bondedöden. Politikerna beklagar detta högljutt, men en närmare granskning visar en helt annan bild...
[Läs mer]
1960 fanns det cirka 1,5 miljoner lantbruksgårdar i Tyskland, medan det i dag bara finns cirka 263 000. Enligt en studie från DZ-Bank (Deutsche Zentral-Genossenschaftsbank) kan det till 2040 minska till 100 000 gårdar, som då skulle vara företagsledda för att skapa en tillräcklig ekonomisk lönsamhet. Detta innebär att det småskaliga lantbruket kommer att ersättas av industrialiserade lantbruk. Lantbrukarna försöker uppmärksamma sin desperata situation med många protestaktioner. De fruktar en agenda som syftar till att förstöra och medvetet tvinga bönderna att ge upp familjelantbruket. I dag tar vi oss en till på etta påstående och belyser några av orsakerna till bondedöden.
Hyckleriet kring gårdsdöden
Det är inte alls förvånansvärd att flera tusen gårdar i Tyskland läggs ner varje år. Detta beror bland annat på låga inkomster och samtidigt stigande kostnader. Detta har redan lett till att hälften av lantbruken drivs som sidoverksamhet, eftersom inkomsterna från lantbruken helt enkelt inte längre räcker till. Det obegripliga i detta är, att medierna och politikerna beklagar sig över att lantbruken likvideras, men samtidigt stöder en politik som orsakar just detta. Lantbrukarna åläggs allt fler regler och krav, vilket drabbar små familjelantbruk särskilt hårt. Enbart den nya gödselförordningen, till exempel, kommer förmodligen att tvinga tusentals gårdar att lägga ner eftersom de inte längre kommer att kunna ge samma avkastning med samma investeringar. I slutändan är de små lantbruken förstörda av politiken, vilket innebär att alla politikers vackra ord om att bevara den inhemska lantbruket bara är hyckleri.
Gödselmedelsförordningen - ett slag mot lantbruket
I mars 2020 antogs den nya gödselmedelsförordningen (DüV-20) mot hårt motstånd från jordbrukarna. Det är en av de mest omfattande nedskärningarna för det tyska lantbruket, eftersom gödselmängderna nu måste minskas med 20 procent i områden med nitratförorenat grundvatten, till exempel. Detta leder till en betydande inkomstförlust eftersom skördens kvalitet och mängd minskar. Lantbrukarnas motstånd riktar sig dock inte generellt mot den nya förordningen, utan mot dess tvivelaktiga ursprung. I åratal hade det tyska federala miljöministeriet endast rapporterat de mätpunkter som hade de högsta nitratvärdena till EU, vilket gjorde det möjligt för EU-kommissionen att framgångsrikt stämma Tyskland inför Europeiska unionens domstol (CURIA) och tvinga fram det nya (DüV-20). Dessutom fann experterna att t.ex. i delstaterna Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen och Niedersachsen uppfyllde mer än 50 % av grundvattenövervakningsplatserna inte de rättsliga kraven och i vissa fall var det till och med avfallsanläggningar som var ansvariga för de höga nitratnivåerna. Med hjälp av tvivelaktiga uppgifter har man skapat en dramatisk situation som inte existerar på detta sätt. I stället för att vidta åtgärder där det verkligen var nödvändigt, stämplades hela lantbrukssektorn som miljöförstörare och skadades massivt. Med avsikt?
Orealistisk klimatskyddspolitik hotar lantbrukarna
EU-kommissionen kräver i sitt ”55%-paketet” att lantbruket ska bli klimatneutralt senast 2035. Dr Holger Hennies, ordförande av lantbruksförbundet i delstaten Niedersachsen, avvisar dock detta krav som oseriöst. Skälet är att det bara kan uppfyllas om hundratusentals hektar brukad jord skapad av dränerade hedmarker upphör och hedmarken återställs senast 2035. De senaste 300 årens kulturella landvinningar skulle därmed förstöras inom 15 år. En dödsdom för de drabbade regionerna och lantbruket. Situationen förvärras av det faktum att endast koldioxidutsläppen från det inhemska jordbruket ska regleras, medan man helt bortser från de koldioxidutsläpp som orsakas av import från utlandet. Därför varnar ordföranden för det tyska lantbruksförbundet, Joachim Rukwied, för att de orealistiska och obalanserade åtgärderna kommer att leda till en ytterligare förflyttning av livsmedelsproduktionen till utlandet, vilket inte kommer att spara koldioxid, utan bara förskjuta dess utsläpp. Vad för en attityd till lantbrukarna har de politiker som vill förvandla ett område av delstatens Saarlands storlek (ca. 250 000 hektar) till obeboeliga hedar?
Den europeiska gröna given - en planerad ruin för småbruken?
Med den europeiska gröna given vill EU minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030. Enligt en studie från EU-kommissionens ’The Joint Research Centre (JRC)’ kommer detta att leda till en tvåsiffrig procentuell minskning av lantbrukarnas livsmedelsavkastning. Förutom en drastisk ökning av livsmedelspriserna innebär detta att lantbrukarnas inkomster kommer att sjunka kraftigt. Professor Rainer Kühl, jordbruksekonom från Gießen, beräknar också att lantbrukarna kommer att behöva investera 3,1 miljarder euro för att anpassa sig till de förändrade produktionsvillkoren. För att kompensera lantbrukarna för konsekvenserna av den europeiska gröna given skulle staten behöva betala sammanlagt mer än 5 miljarder euro per år till lantbrukarna, enligt beräkningar från universitetet i Kiel. Endast 1,1 miljarder euro är dock tillgängliga. Detta innebär att den största bördan läggs på lantbrukarna, vilket särskilt påverkar de små familjelantbrukens existens. Eftersom dessa småbruk, som t.ex. i Österrike, oftast är pionjärer inom klimatskyddet och förebilder för hela Europa, förstör EU:s planerade åtgärder just de gårdar där man skulle kunna lära sig hur klimatskydd är möjligt i harmoni med lantbruket. Kan det därför vara så att småbruken avsiktligt ruineras under klimatskyddets täckmantel?
Kossorna är inte klimatdödare
Lantbruket sägs stå för mer än 13 procent av alla växthusgaser i Tyskland. Nötkreatur, får och getter anses vara den främsta källan till metangas, som är 23 gånger mer skadlig för klimatet än koldioxid. På grund av detta, ökar kraven på politisk reglering för att till exempel decimera boskapsuppfödningen, vilket skulle leda till att många lantbrukare skulle bli ruinerade. Forskare vid ’Oxford University’ och ’University of California’ har dock nu omvärderat metanutsläppen från boskapsuppfödning och tillbakavisat den rådande uppfattningen att djuren är ansvariga för klimatförändringarna. Enligt detta är den metan som djuren utsöndrar i ett naturligt kretslopp och bidrar inte till den globala uppvärmningen om djurpopulationerna förblir oförändrade. Trots dessa viktiga slutsatser finns det knappt någon rapportering om detta i de ledande medierna, och politikerna håller fast vid sina föråldrade åsikter. Sådana ignoranta och oansvariga åtgärder misskrediterar lantbruket ytterligare och bidrar ännu mer till bondedöden.
Investerare tränger undan inhemskt lantbruk
Marken är den viktigaste produktionsfaktorn för lantbrukarna. Men priserna för att hyra eller köpa jordbruksmark har stigit kraftigt under flera år, vilket också ökat kostnaderna för lantbruksproduktionen. Enligt Andreas Tietz från ’Thünen-Institut für Ländliche Räume’ är en av de viktigaste orsakerna till den enorma prisökningen att allt fler investerare utanför jordbruket p.g.a. låga räntor har upptäckt jordbruksmark som en kapitalinvestering. Resultatet är att var tredje gård i Östtyskland redan 2017 var majoritetsägd av investerare, som nu, beroende på delstat, förvaltar mellan 19 % och 37 % av jordbruksmarken i Östtyskland. Investerarna betalar priser för jordbruksmark som lantbruken inte kan konkurrera med och berövar dem därmed sin försörjning. Trots att lantbruksminister Julia Klöckner beklagar denna utveckling har man hittills inte gjort något annat än att bara ge läpparnas bekännelse. En viktig pelare i vårt samhälle, det småskaliga jordbruket, pressas alltså oåterkalleligt tillbaka i stället för att man med all prioritet försvarar dess utvecklingsutrymme och mångfald.
Kommer betesdjurhållningen offras åt vargen?
Den 17 september 2021 tändes varnings- och solidaritetseldar över hela Europa, följt av en stor demonstration den 2 oktober 2021 i München. Anledningen till denna åtgärd är att antalet vargattacker i Tyskland ökar exponentiellt. Enbart år 2020 föll omkring 4 000 nyttodjur offer för upp till 2 000 vargar i Tyskland, trots att uppfödarna för betesdjur hade investerat omkring 9,5 miljoner euro i åtgärder för att skydda herdarna. Boskapsuppfödarna är förvånade över att den federala byrån för naturskydd anser att en population på upp till 10 000 vargar är möjlig i Tyskland, vilket innebär slutet för betesdjurhållningen. Beaktansvärt är att det inte visas några som helst intressen för boskapsuppfödarnas konsekvenser. I miljöskyddets ögon är det uppenbart att vargens välbefinnande betyder allt, medan betesdjurens, de tusentals boskapsuppfödarnas välbefinnande och deras ovärderliga arbete för att bevara vårt kulturlandskap inte betyder någonting alls. Måste även människan falla offer för vargen tills denna urspårning av miljöskyddet stoppas?
Slutsats: Den romerske statsmannen och filosofen Marcus Tullius Cicero myntade uttrycket "Cui Bono", som betyder: "Den som tjänar på brottet har begått det". Men vem tjänar på att ett yrke som utgjort samhällets ryggrad i århundraden förstörs? Finansexperten Ernst Wolff ger ett svar. Han anser att medelklassen, som inkluderar jordbrukare, för närvarande avsiktligt förstörs i hela världen. Småbruk drivs till ruinens brant eller köps helt enkelt upp tills allt till slut domineras av ett fåtal multinationella företag med den finansiella eliten bakom dem. Kan det därför vara så att den beskrivna utvecklingen inte är en tillfällighet utan syftar till att kontrollera de få kvarvarande lantbruken och därmed i slutändan få makt över livsmedelsproduktionen? Om det är så, så berör bondedöden oss alla.
Citat: "Den andra sidan kan ha mer pengar, mer egendom ... men deras makt bygger enbart på en faktor: Majoritetens okunnighet" Ernst Wolff
19.04.2022 | www.kla.tv/22308
1960 fanns det cirka 1,5 miljoner lantbruksgårdar i Tyskland, medan det i dag bara finns cirka 263 000. Enligt en studie från DZ-Bank (Deutsche Zentral-Genossenschaftsbank) kan det till 2040 minska till 100 000 gårdar, som då skulle vara företagsledda för att skapa en tillräcklig ekonomisk lönsamhet. Detta innebär att det småskaliga lantbruket kommer att ersättas av industrialiserade lantbruk. Lantbrukarna försöker uppmärksamma sin desperata situation med många protestaktioner. De fruktar en agenda som syftar till att förstöra och medvetet tvinga bönderna att ge upp familjelantbruket. I dag tar vi oss en till på etta påstående och belyser några av orsakerna till bondedöden. Hyckleriet kring gårdsdöden Det är inte alls förvånansvärd att flera tusen gårdar i Tyskland läggs ner varje år. Detta beror bland annat på låga inkomster och samtidigt stigande kostnader. Detta har redan lett till att hälften av lantbruken drivs som sidoverksamhet, eftersom inkomsterna från lantbruken helt enkelt inte längre räcker till. Det obegripliga i detta är, att medierna och politikerna beklagar sig över att lantbruken likvideras, men samtidigt stöder en politik som orsakar just detta. Lantbrukarna åläggs allt fler regler och krav, vilket drabbar små familjelantbruk särskilt hårt. Enbart den nya gödselförordningen, till exempel, kommer förmodligen att tvinga tusentals gårdar att lägga ner eftersom de inte längre kommer att kunna ge samma avkastning med samma investeringar. I slutändan är de små lantbruken förstörda av politiken, vilket innebär att alla politikers vackra ord om att bevara den inhemska lantbruket bara är hyckleri. Gödselmedelsförordningen - ett slag mot lantbruket I mars 2020 antogs den nya gödselmedelsförordningen (DüV-20) mot hårt motstånd från jordbrukarna. Det är en av de mest omfattande nedskärningarna för det tyska lantbruket, eftersom gödselmängderna nu måste minskas med 20 procent i områden med nitratförorenat grundvatten, till exempel. Detta leder till en betydande inkomstförlust eftersom skördens kvalitet och mängd minskar. Lantbrukarnas motstånd riktar sig dock inte generellt mot den nya förordningen, utan mot dess tvivelaktiga ursprung. I åratal hade det tyska federala miljöministeriet endast rapporterat de mätpunkter som hade de högsta nitratvärdena till EU, vilket gjorde det möjligt för EU-kommissionen att framgångsrikt stämma Tyskland inför Europeiska unionens domstol (CURIA) och tvinga fram det nya (DüV-20). Dessutom fann experterna att t.ex. i delstaterna Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen och Niedersachsen uppfyllde mer än 50 % av grundvattenövervakningsplatserna inte de rättsliga kraven och i vissa fall var det till och med avfallsanläggningar som var ansvariga för de höga nitratnivåerna. Med hjälp av tvivelaktiga uppgifter har man skapat en dramatisk situation som inte existerar på detta sätt. I stället för att vidta åtgärder där det verkligen var nödvändigt, stämplades hela lantbrukssektorn som miljöförstörare och skadades massivt. Med avsikt? Orealistisk klimatskyddspolitik hotar lantbrukarna EU-kommissionen kräver i sitt ”55%-paketet” att lantbruket ska bli klimatneutralt senast 2035. Dr Holger Hennies, ordförande av lantbruksförbundet i delstaten Niedersachsen, avvisar dock detta krav som oseriöst. Skälet är att det bara kan uppfyllas om hundratusentals hektar brukad jord skapad av dränerade hedmarker upphör och hedmarken återställs senast 2035. De senaste 300 årens kulturella landvinningar skulle därmed förstöras inom 15 år. En dödsdom för de drabbade regionerna och lantbruket. Situationen förvärras av det faktum att endast koldioxidutsläppen från det inhemska jordbruket ska regleras, medan man helt bortser från de koldioxidutsläpp som orsakas av import från utlandet. Därför varnar ordföranden för det tyska lantbruksförbundet, Joachim Rukwied, för att de orealistiska och obalanserade åtgärderna kommer att leda till en ytterligare förflyttning av livsmedelsproduktionen till utlandet, vilket inte kommer att spara koldioxid, utan bara förskjuta dess utsläpp. Vad för en attityd till lantbrukarna har de politiker som vill förvandla ett område av delstatens Saarlands storlek (ca. 250 000 hektar) till obeboeliga hedar? Den europeiska gröna given - en planerad ruin för småbruken? Med den europeiska gröna given vill EU minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030. Enligt en studie från EU-kommissionens ’The Joint Research Centre (JRC)’ kommer detta att leda till en tvåsiffrig procentuell minskning av lantbrukarnas livsmedelsavkastning. Förutom en drastisk ökning av livsmedelspriserna innebär detta att lantbrukarnas inkomster kommer att sjunka kraftigt. Professor Rainer Kühl, jordbruksekonom från Gießen, beräknar också att lantbrukarna kommer att behöva investera 3,1 miljarder euro för att anpassa sig till de förändrade produktionsvillkoren. För att kompensera lantbrukarna för konsekvenserna av den europeiska gröna given skulle staten behöva betala sammanlagt mer än 5 miljarder euro per år till lantbrukarna, enligt beräkningar från universitetet i Kiel. Endast 1,1 miljarder euro är dock tillgängliga. Detta innebär att den största bördan läggs på lantbrukarna, vilket särskilt påverkar de små familjelantbrukens existens. Eftersom dessa småbruk, som t.ex. i Österrike, oftast är pionjärer inom klimatskyddet och förebilder för hela Europa, förstör EU:s planerade åtgärder just de gårdar där man skulle kunna lära sig hur klimatskydd är möjligt i harmoni med lantbruket. Kan det därför vara så att småbruken avsiktligt ruineras under klimatskyddets täckmantel? Kossorna är inte klimatdödare Lantbruket sägs stå för mer än 13 procent av alla växthusgaser i Tyskland. Nötkreatur, får och getter anses vara den främsta källan till metangas, som är 23 gånger mer skadlig för klimatet än koldioxid. På grund av detta, ökar kraven på politisk reglering för att till exempel decimera boskapsuppfödningen, vilket skulle leda till att många lantbrukare skulle bli ruinerade. Forskare vid ’Oxford University’ och ’University of California’ har dock nu omvärderat metanutsläppen från boskapsuppfödning och tillbakavisat den rådande uppfattningen att djuren är ansvariga för klimatförändringarna. Enligt detta är den metan som djuren utsöndrar i ett naturligt kretslopp och bidrar inte till den globala uppvärmningen om djurpopulationerna förblir oförändrade. Trots dessa viktiga slutsatser finns det knappt någon rapportering om detta i de ledande medierna, och politikerna håller fast vid sina föråldrade åsikter. Sådana ignoranta och oansvariga åtgärder misskrediterar lantbruket ytterligare och bidrar ännu mer till bondedöden. Investerare tränger undan inhemskt lantbruk Marken är den viktigaste produktionsfaktorn för lantbrukarna. Men priserna för att hyra eller köpa jordbruksmark har stigit kraftigt under flera år, vilket också ökat kostnaderna för lantbruksproduktionen. Enligt Andreas Tietz från ’Thünen-Institut für Ländliche Räume’ är en av de viktigaste orsakerna till den enorma prisökningen att allt fler investerare utanför jordbruket p.g.a. låga räntor har upptäckt jordbruksmark som en kapitalinvestering. Resultatet är att var tredje gård i Östtyskland redan 2017 var majoritetsägd av investerare, som nu, beroende på delstat, förvaltar mellan 19 % och 37 % av jordbruksmarken i Östtyskland. Investerarna betalar priser för jordbruksmark som lantbruken inte kan konkurrera med och berövar dem därmed sin försörjning. Trots att lantbruksminister Julia Klöckner beklagar denna utveckling har man hittills inte gjort något annat än att bara ge läpparnas bekännelse. En viktig pelare i vårt samhälle, det småskaliga jordbruket, pressas alltså oåterkalleligt tillbaka i stället för att man med all prioritet försvarar dess utvecklingsutrymme och mångfald. Kommer betesdjurhållningen offras åt vargen? Den 17 september 2021 tändes varnings- och solidaritetseldar över hela Europa, följt av en stor demonstration den 2 oktober 2021 i München. Anledningen till denna åtgärd är att antalet vargattacker i Tyskland ökar exponentiellt. Enbart år 2020 föll omkring 4 000 nyttodjur offer för upp till 2 000 vargar i Tyskland, trots att uppfödarna för betesdjur hade investerat omkring 9,5 miljoner euro i åtgärder för att skydda herdarna. Boskapsuppfödarna är förvånade över att den federala byrån för naturskydd anser att en population på upp till 10 000 vargar är möjlig i Tyskland, vilket innebär slutet för betesdjurhållningen. Beaktansvärt är att det inte visas några som helst intressen för boskapsuppfödarnas konsekvenser. I miljöskyddets ögon är det uppenbart att vargens välbefinnande betyder allt, medan betesdjurens, de tusentals boskapsuppfödarnas välbefinnande och deras ovärderliga arbete för att bevara vårt kulturlandskap inte betyder någonting alls. Måste även människan falla offer för vargen tills denna urspårning av miljöskyddet stoppas? Slutsats: Den romerske statsmannen och filosofen Marcus Tullius Cicero myntade uttrycket "Cui Bono", som betyder: "Den som tjänar på brottet har begått det". Men vem tjänar på att ett yrke som utgjort samhällets ryggrad i århundraden förstörs? Finansexperten Ernst Wolff ger ett svar. Han anser att medelklassen, som inkluderar jordbrukare, för närvarande avsiktligt förstörs i hela världen. Småbruk drivs till ruinens brant eller köps helt enkelt upp tills allt till slut domineras av ett fåtal multinationella företag med den finansiella eliten bakom dem. Kan det därför vara så att den beskrivna utvecklingen inte är en tillfällighet utan syftar till att kontrollera de få kvarvarande lantbruken och därmed i slutändan få makt över livsmedelsproduktionen? Om det är så, så berör bondedöden oss alla. Citat: "Den andra sidan kan ha mer pengar, mer egendom ... men deras makt bygger enbart på en faktor: Majoritetens okunnighet" Ernst Wolff
Från hag/nm/jmr/gan
https://www.topagrar.com/rind/news/seit-2010-haben-47-300-tierhalter-aufgegeben-12616542.html
https://www.youtube.com/watch?v=FM7DX_GcDbw
https://www.agrarheute.com/management/betriebsfuehrung/heuchelei-hoefesterben-559691
https://www.topagrar.com/management-und-politik/news/dz-bank-prognostiziert-dramatisches-hoefesterben-bis-2040-11977700.html
https://www.euractiv.de/section/landwirtschaft-und-ernahrung/news/nur-leichte-verbesserung-bei-deutschen-nitratwerten/
http://www.wasser-in-buergerhand.de/nachrichten/2020/duengeverordnung_messstellen.html
https://www.tichyseinblick.de/daili-es-sentials/landwirte-klagen-gegen-duengeverordnung/
https://www.landundforst.de/landwirtschaft/pflanze/duenge-vo-landwirte-beklagen-messstellen-maengel-563506
https://www.msn.com/de-de/nachrichten/politik/verband-gutachten-sieht-m%C3%A4ngel-bei-grundwasser-messstellen/ar-BB1aJ9vT
https://www.topagrar.com/acker/news/fit-for-55-landvolk-wirft-eu-realitaetsferne-beim-klimaschutz-vor-12638072.html
https://www.msn.com/de-de/nachrichten/politik/verband-gutachten-sieht-m%C3%A4ngel-bei-grundwasser-messstellen/ar-BB1aJ9vT
BLW 2021/33, Seite 12 https://www.meinbezirk.at/c-politik/warum-green-deal-unsere-landwirtschaft-bedroht_a4838086
https://www.topagrar.com/management-und-politik/news/koestinger-green-deal-bedroht-kleinstrukturierte-landwirtschaft-12665716.html
Bayerisches Landwirtschaftliches Wochenblatt 2021/33, Seite 12 https://www.meinbezirk.at/c-politik/warum-green-deal-unsere-landwirtschaft-bedroht_a4838086
https://www.topagrar.com/management-und-politik/news/koestinger-green-deal-bedroht-kleinstrukturierte-landwirtschaft-12665716.html
https://reset.org/knowledge/klimakiller-landwirtschaft
https://www.agrarheute.com/tier/rind/kuehe-keine-klima-killer-569297
https://www.topagrar.com/rind/news/warum-die-kuh-kein-klimakiller-ist-12393605.html
https://www.agrarheute.com/management/finanzen/agrarholdings-kaufen-freie-landwirtschaft-westen-585374
https://agrando.com/de-at/magazin/ausserlandwirtschaftliche-investoren
https://www.agrarheute.com/management/betriebsfuehrung/agrarstruktur-heuschrecken-grossbetrieben-560921
https://www.wir-lieben-schafe.com/mahnfeuer
https://www.topagrar.com/panorama/news/vdl-neue-zahlen-zu-wolfsrissen-erschreckend-aber-nicht-ueberraschend-12660525.html
https://www.topagrar.com/panorama/news/zahl-der-wolfsrisse-erneut-stark-gestiegen-12655912.html
https://www.bayerischerbauernverband.de/ausgebimmelt
https://www.bfn.de/sites/default/files/BfN/service/Dokumente/skripten/skript556.pdf
https://www.classicistranieri.com/de/articles/c/u/i/Cui_bono.html
https://www.wochenblick.at/corona/wolff-das-system-der-macht-broeckelt-aufklaerung-ist-jahrhundertchance/
https://www.auf1.tv/aufrecht-auf1/ernst-wolff-im-interview-welche-minderheit-uns-lenkt-und-was-sie-will/